Tävling

"Jag är med i utlottningen om ett presentkort från Designat ~Scarpbooking & Inredning hos Tant Ulrika!"

Det hade ju inte varit fel att vinna det som lite plåster på såren efter operationen ;o)

Inspiration

Surfar runt efter lite fina saker att drömma om. Hittade denna fina bricka. Hade varit perfekt till kvällsteet :o) med muggarna nedan :o).

Sen kan man ju bara ta en titt på denna sidan så blir man glad av alla färger. http://www.rice.dk/ Jag älskar rice produkter!

• Dessa skålarna är ju för läckra och somriga.
• Sedan är jag ju fortfarande förtjusti dessa melamin-produkterna där jag redan har 12 små glas till Benjamin.
• Sådana här muggar till te hade jag inte tackat nej till (ja, jag är inne i en prickig period *ler*) och denna härliga kanna.
• Här kan ni se ett smakprov av vårens härliga färgglada kollektion.

Denna butiken i Malmö, http://www.missjuniversum.se/, har tydligen rice produkter :o)

Sedan är jag väldigt förtjust i GreenGate som jag har visat innan. Kolla in deras vinterkatalog (vårens har inte kommit ännu). Här kan vi snacka om prickiga prdukter :o) Jo, vårens katalog fanns visst också att bläddra i :o)

• På sidan 7 är där en härlig rosa väska längst upp till höger. Jag som inte brukar vara mycket för rosa.
• Melaminmuggarna på sidan 18-19...
• Det quiltade täcket på sidan 46-47 i härliga blå/röda och vita färger...

Här ska man tydligen kunna hitta GreenGates produkter. I Danmark finns det ju massor med affärer som har GreenGate och Rice eftersom det är 2 danska märken. (Finns tom en affär i farmor Ruths hemby *ler*)

Någon som kan skänka mig en miljon typ ;o) Nåja, vad är väl en bal på slottet ;o)

_______________________________________________________

När jag var inne på inredningssidor hittade jag en länk till detta företag som säljer virkade leksaker. Måste faktiskt skryta lite och säga att jag tycker att mina virkade figurer är minst lika fina :o) Fast dessa kostar säkert skjortan eftersom det tydligen är ett känt märke på dem.

Bemis första skär

Idag packade vi ihopa skridskor och hjälmar och begav oss till Kockums Fritid. Benjamin skulle äntligen få pröva sina skridskor. Han var tveksam till en början och lite negativ. Han trodde att det bara skulle vara att åka. Han var inte riktigt beredd på att det var något han var tvungen att träna på och lära sig. Han skulle definitivt inte ha någon kon att luta sig mot. Han hängde mest som en trasdocka i Rogers armar.

Efter lite övertalning fick Roger honom att använda två koner och se då gick det så mycket bättre och för första gången kunde man se ett leende på Benjamins läppar. Kanske blir det en tur nästa helg också?

Ikväll blir det lugnt mys i soffan. Känner mig trött fast jag varit hemma hela veckan och tagit det lugnt. Eller ja, måndag och tisdag hade jag ju B hemma också eftersom han hade feber men de andra tre dagarna bara softade jag, virkade massor och tittade på film. Behöver ladda batterierna inför operationen också. Smärtan i revbenen har faktiskt börjat ge med sig och det känns mycket bättre.

Veckosammanfattningar

Jag har bestämt mig för att försöka fotografera mer under året, fotografera med vardagssaker än bara Benjamin. Det finns några energiska pysslare på några forum jag är med i som bestämt sig för att ta ett foto om dagen hela året. Men riktigt så högt mål sätter inte jag. Jag vill fotografera så pass mycket att jag kan illustrera lite av vad vi gjort varje vecka.

Jag har gjort några mallar som jag använder för att enkelt kunna få in fotona snabbt i en layout och skriva några rader om vad som hänt. Kanske kan det bli en fotobok när året är slut eller så behåller jag dem i digitalt format eller så skriver jag ut dem själv på fotoskrivaren och sätter in i en pärm.

Här kommer de två jag gjort så här långt. Jag har suddat ansiktena på två personer som jag inte har tillstånd att publicera bilder på. Just in case.

Igår var det dags att överraska ena mamman i BB-maffian. Hon fyllde 40 i höstas och fick som present ett kort där det stod att hon skulle vara klar för avfärd som igår kl 14. Vart hon skulle avslöjade vi inte. Det var tänkt att vi skulle ta en promenad i skogen innan hennes "aktivitet" men det blev ändrade planer pga: 1. en av mammorna är gravid med grym foglossning, 2. mina revben gör grymt ont och ännu mer vid ansträngning och 3. det var kallt, snöigt och ganska halt.

Så, jag tog med mig blåbärsbullar och en annan mamma tog med kaffe så våldsgästade vi födelsedagsbarnet (Kajsa) och fikade hemma hos henne innan vi åkte.

Vart skulle vi då? The Lodge på Romeleåsen. Ett underbart ställe i New England-stil. De har omnämnts i många tidningar för sin smakfulla inredning och speciella stil och de är väl värda alla fina ord de fått.

På vägen dit fick Kajsa blunda så fort det kom en skylt som indikerade vart vi skulle. Hon var lydig :O) När vi kom fram visade det sig att hon inte kände till stället. Eftermiddagen/kvällen började med att hon skulle få 50 minuters massage. Killen som skulle visa oss vägen (han visade sig också vara en stjärna genom hela kvällen) fick reda på att Kajsa inte visste vad som väntade så han greppade en stor skiftnyckel och sa att den var inblandad i vad som skulle hända härnäst :o) och så visade han oss vägen. Till Kajsas lättnad var det ju "bara" helkroppsmassade.

Vi gick tillbaka till huvudbyggnaden och relaxade i loungen vid den öppna brasan. Efter massage och en lång pratstund var det dags för middagen kl 19. 5 rätters gourmetmat.

• Det började med en aptitretare i form av salami med fänkål och någon lakritssirap. Smakfullt upplagt.
• Därefter var det dags för räksoppa. Servitören kom in med djupa skålar med EN räka, chiliolja, något grönt och en syltlök. Lite suspekt kollade vi på skålarna. That's it? Nä, sen kom han och hällde upp den mest ljuvliga soppan.
• Vidare till laxen, rökt lax i bit med gurkspagetthi, färskost, skånsk senap, alger, citronolja och wasabi. Allt lagt i högar så man kunde kombinera smakerna själv.
• Huvudrätten var ryggbiff med potatisbakelse, jordärtskocka och madeirasky. Och det var inte den lilla ryggbiffen. Helt gudomligt! Här började vi bli en aning mätta och fick knäppa upp en eller annan knapp i byxorna...
• En liten aptitretare igen som skulle rensa smaklökarna och om den gjorde... Äpplesorbet som var den mest ljuvliga vi ätit.
• Efterrätt 1: mjuk peccorinoost, lemoncurd, persiljesocker, alger och en bit melon. Samma sak här, man kunde kombinera smakerna själv.
• Efterrätt 2: mörk chokladmousse med kolsyrat björnbär, varm äpplekompott, kolsyrat stekt vit choklad (det poppade i munnen) och tranbärsjello.

Wabba! säger jag bara. Vi kunde rullat ner för den långa backen som ledde ner till parkeringen. Vi fick sitta en bra stund och relaxa innan vi orkade bege oss hem. Sen hade vi så mycket mer att prata om så vi var liksom inte klara efter middagen (som tog nästan 3½ timme)...

Det var en upplevelse för alla sinnen, så väl smaklökar som de kreativa och estetiska sinnena. En fantastisk miljö som jag gärna vill återvända till. Kajsa skickade idag ett tack-sms. Jag tror nog att hon blev glad för sin överraskningsdag :o)

Tyvärr har något hänt med mina revben. Panodil och ipren som jag kombinerat hela veckan, med tveksam verkan, funkar inte ett dugg nu. Igår efter middagen hade jag så ont så jag fick bita ihop för att hålla tårarna borta. Jag var glad att jag inte skulle köra på småvägarna från Romeleåsen. Caroline körde. Jag körde dock hem från Lund och det kunde inte gå fort nog. Det har inte blivit många timmars sömn. Idag har jag fått lite starkare tabletter av min svägerska för att överhuvudtaget överleva dagen. I morgon får jag ringa vårdcentralen igen för att få något utskrivet. Denna smärtan är outhärdlig. Hela högra sidan av kroppen är påverkad, det gör ont i revbenen när jag rör höger ben och höger arm. Läkaren sa att jag kunde räkna med att det skulle göra väldigt ont i en vecka och sedan skulle det succesivt bli bättre men det ska väl inte bli sämre när en vecka nästan har gått?

Jobba ska jag i alla fall inte i morgon. Benjamin fick feber i fredags kväll och jag tror han har febergräns idag. Vi ska kolla när han sovit middag. Vi får se hur vi löser det i morgon. Han är ganska snäll när han vet att jag har ont så han kan nog vara hemma med mig om det krisar.

Nu ska jag återvända till soffan och min virkning.

Inte så kaxig

Jag känner mig inte så kaxig idag. Inte igår heller. Kaxig var jag när jag hade parkerat bilen igår morse utanför jobb - fickparkerat. De som känner mig vet att jag hatar och har svårt för att fickparkera. Men kaxigheten höll inte i sig länge. Några meter från bilen snubblade jag på en kant från en marksten som låg ojämnt på trottoaren. Föll pladask rakt fram. Lyckades få min vänstra hand under mig, knuten och fick den rakt in i bröstkorgen. Kände med en gång att det gjorde jäkligt ont. Men sen kom nästa problem. Att ta mig upp.

Pga min muskelsjukdom har jag svårt att resa mig upp om jag sitter på golvet. Jag måste kunna stå på knä och häva mig upp med hjälp av armarna. Men det är svårt att stå på knä när man har skrapat upp dem :o( Det ganska ont. Det är så förnedrande att inte kunna resa sig upp, det är en sådan knäpp på självförtroendet. Det är en sån naturlig sak för alla andra att bara resa sig upp men inte för mig. Så vad göra när man sitter där på marken och inte en människa i sikte som kan hjälpa mig? Jag fick kasa fram till trottoarkanten och med hjälp av bilarna där häva mig upp på dem. Tur klockan bara var 6.40 så ingen såg...

Linka bort till parkeringsautomaten och betala, torka tårarna av förnedring och smärta och sedan linka bort till jobb. Tvätta av mig och starta datorn. Sedan skulle jag bort och ta ett blodprov inför magnetöntgen i morgon. Linka lite till. Vänta. Bli stucken och mjölkad på blod. Linka tillbaka och vänta på min chef. Kände att det gjorde mer och mer ont när jag andades. Ringde vårdcentralen och fick en tid 1 timme senare för koll av revbenen.

Och jodå, 1 eller 2 revben brutna. 6-8 veckor innan det är läkt. Inget att göra åt mer än att äta smärtstillande. Så, här sitter jag idag. Försöker jobba lite hemifrån samtidigt som jag räknar timmarna tills jag kan ta nästa dos med smärtstillande. Natten var hemsk. Fick inte mycket sömn. Det var obekvämt hur jag än låg.

I morgon måste jag in till jobb på ett möte och jag måste göra min magnetröntgen av hjärtat inför min operation. Sedan får jag se hur jag mår resten av veckan. Jag är som sagt inte kaxig :o(

Min operation ja. Den 3 februari är det dags. Jag är nummer 2 för operation den dagen och jag tyckte att de sa att jag ska vara där 9.30. Tåget tar 3 timmar.... Jag ska mao åka med tåget 6.28 från Malmö. Hur dags måste jag då inte åka från Svedala? Då är jag dessutom framme precis när jag ska vara där. Vet inte om de ska göra några undersökningar innan, gissar att jag dessutom ska fasta eftersom jag ska sövas. Känns inte som en jättebra lösning... Bara att hoppas att ingen annan på tåget runt omkring mig äter... Men nu ska det bli gjort i alla fall och jag hoppas verkligen att de lyckas denna gången så jag har ett problem mindre. Sen har jag bara min förbannade muskelsjukdom men den slipper jag ju aldrig ifrån.

Ibland önskar man att livet var annorlunda :o(

Lediga dagar

I måndags och tisdags jobbade jag medan Roger var ledig och var hemma med Benjamin. Igår och idag var det min tur att vara hemma med vår lille huligan medan Roger började på sitt nya jobb igår.

Igår var jag och Benjamin med Anton, Emma, Linda och Henke på Andys lekland. Det var premiär för Benjamin och han gillade det starkt. Jag hade berättat att det var som en stor lekplats fast inomhus. Han och kusinerna (och moster Linda) lekte i tre timmar med en kort paus för lunch.

Idag har Benjamin och jag tagit det lugnt eftersom det var 10 minus i morse. Jag kände inte direkt för att gå ut. Jag får ju ganska ont i musklerna av kyla om jag inte bultar på mig rejält med kläder. Vi har bakat vasaloppssnurror (som kanelbullar med blåbärssylt och mandelmassa) och när Benjamin sovit middag kom grannen Lina på besök för att leka lite med Benjamin. Trevligt med en liten flicka i huset som omväxling ;o)

I helgen hoppas jag att stora delar av gästtoaletten blir klar. Svärfar har varit här både igår och idag och fixat, kaklat och fogat. Det blir väldigt snyggt i alla fall. Speciellt i kontrast med det gamla, gula, fula som var där innan. Före och efterbilder kommer när allt är klart.

Gott Nytt År

Gott Nytt år alla vänner!

Vårt nya år fick inte precis den början vi hade hoppats på. Vännerna vi firade nyår hos ska ha barn om ca 3 veckor. Den blivande mamman sa att hon kunde vänta till 00.05 sen fick gärna bebisen behaga komma ut. Perfekt med barnvakt fixad och nykter chaufför (jag). Men "han där uppe" missförstod nog det hela och trodde det var vår familj som ville åka till sjukhuset :o(

Vi hade väl bara varit uppe drygt 1 timme när olyckan var framme. Benjamin snubblade i trappan och ramlade ner. Förvisso bara två trappsteg så vi blev lite förvånade när han reagerade så kraftigt som han gjorde. Han skrek inte, gnällde bara. Hängde som en liten lealös bebis i min famn, ville inte prata, inte öppna ögonen och ville bara sova. Vi försökte ringa 1177 men där var lång kö och när Benjamin börjde må illa och ulka ringde Roger 112. Efter 1000 frågor skickade de en ambulans och den var väl här efter 10 minuter. Då hade Benjamin kräkt 1 gång.

Benjamin och jag fick följa med ambulansen in till akuten. Efter ca 3 timmar fick vi välja om vi ville läggas in eller åka hem och själva hålla koll. Han hade fått en lättare hjärnskakning. Vi valde att åka hem och hålla hård koll på honom.

Han var inte sig själv på hela eftermiddagen eller kvällen. Han fick sova mellan oss i natt för att vi skulle kunna väcka honom några gånger under natten och kolla så allt var ok.

I morse var han som vanligt, en duracellkanin. Kanske inte riktigt på full Benjamin-styrka men tillräckligt för att vi ska känna igen honom igen :o) Han har några gånger klagat på att han har ont i huvudet så han får ta det lugnt några dagar nu för att vara på säkra sidan.

Nu hoppas vi det "dåliga" är avklarat för oss för 2010. Det räcker. Benjamin tyckte dock det var "roligt" att åka ambulans men nja, jag delar nog inte hans uppfattning...

Här kommer en familjebild som INTE är suddig. Ser ni så fint vi matchar ;o)

Goaste kompisarna och Benjamins gudföräldrar, Jenny och Aje.