Febrig Bemi

Igår var det konfirmation av Rogers mellansysterson, Tobbe. Han har blivit stora killen, 15 bast. När jag träffade Roger var han bara 6 år. Tiden går fort. De var så duktiga i kyrkan så och Tobbe gjorde inte en "Danne". Haha!

Danne är hans 5 år äldre storebror. När Danne konfirmerades ville hela släkten sjunka genom bänkraderna. Jag kommer inte precis ihåg vad det var han sa men han fick en fråga av prästen vad som hade varit bäst med konfirmationsläsningen och i princip svarade han att allt varit bull.....Haha! Ärlighet varar längst!

Bemi var också duktig i kyrkan men så hade ju mamma laddat handväskan med riskakor (nya favvon). Så jag satt och försedde honom med det hela tiden. Bra att vara förberedd. Som vanligt var Bemi sitt vanliga sociala, trevliga jag sedan på festen. Han är alltid så himla duktig och snäll när vi är borta, skönt! Han somnade i min famn när han åt välling och sov sedan gott i sin vagn där ute trots alla gästers snacka och glada tillrop. Duktig gosse.

Sedan har han förvisso inte varit en duktig pojke i natt, tycker hans föräldrar men nu vet vi varför. Han vaknade första gången 23.30. Då var jag så mossig i huvudet efter att ha sovit en timme så jag orkade inte sitta vid hans säng och söva om honom så jag tog med honom direkt till vår säng och ja, han somnade väl vid 1 igen. Han var helt otröstlig och det verkade som om han hade ont någonstans. Roger fick till slut ta honom, annars brukar det funka bäst hos mig men inte i natt. Han var kanske lite pappig. Sedan var det dags igen vid 3. Han inte bara vaknar vid dessa tillfällen, han skriker och är jätteledsen. Han somnade om efter ett tag hos Roger.

5.30 var det sedan dags igen och då somnade han inte om igen. Jag försökte få honom att somna till 7.30 men då gav jag upp och gick upp med honom. Roger sov vidare så att någon av oss kanske kunde vara lite pigg senare på dagen.

Väl uppe så kände jag med en gång varför han förmodligen varit strulig, feber. Nja, då kl 7.30 var det endast en feberstegring på 38.1 men senare vid 11 hade det stigit till 38.8 så då blev det lite alvedon. Gissningsvis är det tanden i överkäken som bråkat i natt för nu har den brutit igenom. Den har ju bråkat en del på sistone, blödit och haft sig men nu känner man den vassa lilla bissingen.

Så idag blir det en lugn dag hemma med mamma och pappa. Pappa åkte och handlade själv så stannade jag hemma med bus.

Här kommer lite bilder från igår.

Konfirmanden Tobbe, tillika Bemis kusin (som är väldigt poppis hos Bemi).

Butter Bemi tittar på någon av gästerna.

Underbara blåa ögon har vår lilla prins!

Och så sista, gnager lite på sin hand, förmodligen kliar det riktigt mycket i munnen.

Flytt till Malmö

Ja, som några av er vet så ska mitt kontor flytta till Malmö. Enligt ursprungsplanerna ska jag egentligen sitta i Malmö just nu i skrivande stund men nej, jag sitter fortfarande i Lund. Förseningar, inget ovanligt med det. Det svåra i vårt fall har varit att få besked om datum, det har inte getts något datum alls, det har flyttats m.m.

Men nu! Nu verkar det vara klart - den 4 juni ska vi vara på plats! Det betyder att flytten går på fredagen innan, 1 juni.

För min del kommer det bara att bli positivt. Jag kommer kunna ta bussen till jobbet varje dag istället för att köra bil. Sparar mycket bensin och pengar på det. Det betyder också att Roger kan ha bilen de dagar han är pappaledig och även i framtiden på alla lov. Han blir inte lika låst längre.

Det blir en flytt till nyrenoverade lokaler, alla kommer sitta i nya rum, bättre organiserat mellan de olika teamen och inte lika utspritt som idag. Vi kommer få ett personalrum som vi kan sitta och fika och luncha i. Vi får roligare utsikt (här sitter jag och tittar på en tråkig parkering...), mitt kontor blir förhoppningsvis varmare än det jag har här (något fel med att jag sitter mellan två värmesystem därav den konstanta förkylningen...), nära till en massa lunchställen, nära till Pildammarna (rakt över vägen).

Det känns dock som om jag är en av väldigt få som ser positivt på flytten. De flesta är negativt inställda till det hela. Men inte jag *kvittrar som en fågel*......Måste se det positiva i det hela ju!

Äntligen fredag igen! Ska bli skönt att vara ledig lite nu. I morgon är det konfirmation av Rogers systerson. På söndag är det inget inplanerat så det blir väl att fixa lite hemma, handla mat och lite sånt. Måndag och tisdag har Bemi och jag inget inplanerat heller. Jag tänkte hinna baka lite till hans födelsedag. Skönt att ha det förberett. Det blir väl lite toscarutor och något småbröd, kanske chokladmuffins också. Jag hoppas också att vädergudarna ändrar sin prognos så att det blir fint väder måndag och tisdag så att vi kan ut och gå lite med vagnen.

Dags och jobba lite innan det är morgonfika.

Skyddar min blogg och mitt privatliv

Det finns vissa personer som är inne och snokar i min blogg, personer som jag inte vill ska ha någon insikt i mitt liv och min familj. Kunde man inte bry sig om mig och min familj innan Bemi fanns, finns det ingen anledning att de ska få ta del av vad som händer i mitt liv nu. Ingen anledning till att de ska få njuta av min lilla skatts utveckling och framsteg.

Därför har jag valt att för tillfället enbart tillåta inbjudna personer att läsa min blogg. Och läser du detta innebär det att du är en av "de utvalda" *ler*.

Vad tycks?

Jag har som ni kanske märkt lagt in en bild i headern. Vad tycks? Jag har sett på andra bloggar att det är de som haft egna bilder i headern och det ville jag också ha så efter idogt letande hittade jag var man la in det....

Skriv gärna en kommentar här under. Det är bara fåtalet som kommenterar *hint, hint*, det hade varit roligt att veta vilka som är inne och läser.....

Och Magnus.....jag har ändrat. Det är förvirrande med engelska och svenska....ett eller två g.....

Ditt och datt

Ja, så har Valborg passerat och vi är inne i maj månad. Benjamins månad. Snart dags för födelsedagskalas här....

Benjamin fortsätter att härja här hemma. Han är överallt och kryper, pillar på allt och är allmänt nyfiken på allt i sin omgivning. Han kan om än lite klumpigt nu sätta sig ner själv när han rest sig upp. Innan blev det ack och ve-jämmer när han ställt sig upp och inte kom ner på golvet igen. Reser sig upp mot allt gör han mest hela tiden nu när han fått in tekniken. Han gör många fler och mer nyanserade ljud, nästan något nytt varje dag.

I tisdags var Bemi och jag ute i Skrylle och gick med BB-maffian. Vi hade tur med vädret och hade en underbar dag i skogen. Alltid lika skoj att träffa mammorna och deras barn. Ja, barn får man väl kalla våra små nu då de nu strax lämnar bebistiden bakom sig och fyller 1 år.

I lördags var vi hos kusin Anton och firade hans födelsedag. Tyvärr fastnade inte födelsedagsgrisen på någon bild men hans syster och pappa finns på bild här nedan.

Igår på Valborg var vi i Vellinge hos gudmor Jenny och Andreas. Vi hade en lugn Valborg med god mat, snack och lite TP-spel. Ack och ve, pojkarna vann. Nu står det 1-1.....Revansch den 12 maj?!

Idag har vi en slappedag. Det behövs det också. Då har jag ju tex tid att uppdatera bloggen :o). Här kommer lite bilder:

Jag ska ta dig morbror!
Bemi har rest sig upp mot morbror Henke för att undersöka hans kamera....

Moster Linda kom ihåg att Anton och Emma gillade vispar,
Bemi vispade till det mesta som kom i hans väg...

Kusin Emma håller ett vakande öga på Bemi...

Så här gillar Bemi att sysselsättas just nu....gå, gå, gå.....
Här gå-träning med mamma.

Rumpskuttaren Benjamin Persson!

Lille glad-skit!

Notera de två risgrynen som nu nästan är helt uppe!

Jag busar lite, säger Bemi!

Ännu en hemmadag

Ja, så har snart ännu en hemmadag med Bemi förflutit. Förmiddagen försvann i ett dis av illamående, yrsel, kallsvettning och huvudvärk. Det tog ett tag innan jag kom på varför jag mådde så konstigt. Min hosta är tillbaka och jag låg och hostade hela natten. Kl 3 fick jag nog och gick ner och tog min "natt-hostmedicin", den starka cocillana. Den brukar jag ta innan jag lägger mig så jag brukar inte märka av några bieffekter av den. Men nu på förmiddagen slog det mig, den innehåller morfin. Så när jag vaknade kl 6 i morse verkade den ju fortfarande och så som jag mådde i förmiddags mådde jag efter kejsarsnittet med Benjamin. Då var det just morfinet som gjorde att jag mådde så dåligt första dagen.

Men nu har effekterna av hostmedicinen gett med sig och jag är en läxa rikare. Inte ta den medicinen mitt i natten, enbart innan jag går och lägger mig. *puh*

Eftersom jag mått lite kymigt idag och Bemi har varit sitt vanliga klåfingriga jag har vi inte gjort så mycket idag. Vi har mest varit inne. Vi gick dock ut en sväng och gungade lite och tittade på blommor. Här kommer lite bilder.....

Får man längta bort?

Hej säger Benjamin!

Det var ett tag sedan vi var inne och skrev. Orsaken? Här har vi fullt upp med att jaga Mr Benjamin som är överallt nu sedan han har börjat krypa. Som om det inte var nog med hans färdigheter att krypa (snabbt går det nu) så har han börjat resa sig mot allt och alla. *puh* Snart kommer han gå och Roger och jag är snart redo för ålderdomshemmet. Det känns som om man åldras i år istället för i dagar nu när han är så aktiv. Benjamin har energi för 1000 personer också.

Det känns som om mitt ordförråd består av ett ord just nu, ordet NEJ. Benjamin har otroligt långa fingrar och ska pilla på ALLT. Inte hinner man barnsäkra heller eftersom man har fullt upp med att jaga honom hela dagarna. När BVC sa att man skulle barnsäkra måste de ha menat att man skulle rensa hela huset på möbler och saker för inget går säkert för Benjamin Bus fingrar.

Så för att få en break från allt NEJ tog Benjamin och jag en promenad idag. Jag passade på att ta med mig kameran och tog lite bilder på busungen. Fler ser ni här nedan. Benjamin somnade när vi var nästan hemma så han fick fortsätta sova där ute i vagnen och jag hann få gjort lite här inne, typ tömma diskmaskinen och skala potatis till kvällsmaten.

I lördags hade vi barnvakt för första gången, om man bortser från när Sussi passade Bemi när jag var och klippte mig i höstas. Då handlade det om 1½ timme. I lördags passade Sussi honom nästa hela dagen. Roger och jag var och såg Mamma Mia, den engelska versionen, i Köpenhamn och gick sedan ut och åt. Sedan tog vi tåget till Oxie, hämtade Bemi hos Sussi och tog sedan tåget hem till Svedala. Vi var hemma vid 23.30. Det var en heldag! Mamma Mia var verkligen så toppenbra som vi hade förväntat oss och jag tror det var en fördel att se den på engelska, musiken är ju i original då. Det var svårt att låta bli att sjunga med till ABBAs sånger, man kan ju dem alla.

Och barnvaktandet hade gått jättebra men Sussi är ju rutinerad, hon har ju 3 buspojkar själv. Bemi charmar ju alla för att få som han vill och han brukar ju vara så social och trevlig när han är borta.

Just nu är han allt annat än charmig. Han drar i datasladdarna, i routern, papper och allt han kommer åt för att jäklas med mamma. Det är väl bäst att jag återgår till att jaga honom runt hela huset *suck*. När Roger kommer hem är Benjamin hans helt och hållet!!!