Japp, jag VAB:ar. Ovanligt! Bemi och jag har varit hos doktorn idag. Han har nu haft hög feber i 5 dagar och BVC tyckte att det skulle kollas upp. Visade sig att han har öroninflammation. Inte konstigt att han varit mer gnällig än vanligt denna veckan, haft svårt med balansen och inte velat äta. Idag på morgonen ville han inte ha så mycket välling och han ratade tom sina riskakor! Då mår Bemi inte bra. Så, penicllin i 5 dagar, 3 gånger om dagen.
Det har varit så mycket skriverier om Svedala vårdcentral, att det är dåligt där och bla bla. Men jag måste säga att det blivit mycket bättre. Det är lättare att få tider där och läkarna är bättre och verkar stanna längre än innan. Läkaren vi hade idag har vi inte varit hos innan men jag hade gärna haft honom som husläkare. Jättetrevlig och tog sig tid.
Bemi däckade i vagnen på väg hem, tom utan napp! Så det var till att lirka av honom kläderna och bära upp honom till sängen. Men det gick. Han ligger där uppe och snusar nu och jag äter lite pepparkakor med ädelmjukost, mums! Farligt gott!
Det var meningen att vi skulle ut och handla julklappar med Rogers systersöner i morgon. Men har Bemis feber inte gett med sig så får jag väl stanna hemma med honom. Jag får väl fixa mina julklappar någon annan gång *känner viss panik*.
Just det, jag var och hälsade på en liten nyfödding igår, Beatrice. Född i onsdags morse. Det är Magnus och Marie som äntligen fått sin lilla tös. Magnus jobbar på hockeyn med oss, eller ja, jag jobbar inte där så mycket just nu och Magnus hjälper till lite då och då numera. På plan 3 i det huset jag sitter och jobbar finns BBs egenvårdsavdelning så det var bara att traska 2 trappor ner igår när jag skulle hälsa på. Smidigt!
Nu hör jag lite ljud där uppifrån. Bäst att kolla honom. Han borde vara lite hungrig nu....
fredag 30 november 2007
tisdag 27 november 2007
Ny blogg, VAB och lussekatter
Tre veckor på dagis klarade Bemi utan att bli sjuk....wow. Förra veckan fick han ju MPR-vaccinet på BVC och gissningsvis så är det det han har reagerat på. Natten till igår var han så stökig och ville inte sova. Till slut fick han komma in och ligga bredvid mig men det tog 2½ timme att få honom att somna om. Helt rätt, jag gick inte till jobbet efter den pärsen. På kvällen fick vi sen förklaringen. Han fick 40 graders feber. Så hög feber har han aldrig haft. Han fick alvedon men det verkade inte som om den sänkte febern speciellt. När jag gick in till honom för att titta till honom kl 22 låg han vaken och tittade och sen kunde jag inte gå därifrån för då var det "katastrof" och han blev jätteledsen.
Han och jag somnade inte om förrän efter midnatt så det var en stöknatt till. Mao har jag varit hemma idag också. Men vi har inte varit ensamma.....Roger fick en släng av vinterkräksjukan natten till igår så han har också varit hemma både igår och idag. Igår var det inte mycket med honom dock, han låg mest och sov efter nattens pärs. Idag har han varit betydligt piggare och trodde att han skulle kunna gå till jobbet i morgon eftersom Bemi bara hade febergräns i morse...
Nu i eftermiddag hde febern stigit på Bemi igen till 38.6 så det var alvedon med en gång för att den inte skulle stiga till 40 igen. Bemi har sitt karakteristiska mat-vägrar-humör nu när han är sjuk, stackaren. Men kall gröt går bra.
Jag måste dock gå till jobbet i morgon. På måndag ska vårt nyhetsbrev för december vara klart och skickas till ledningsgruppen för godkännande och på tisdag ska det skickas ut till alla medarbetare. Så jag har lite att göra.... Om det nu inte är så att jag fått Rogers baciller....
Idag har familjen i alla fall bakat lussekatter. Bemi var så nyfiken på vad vi gjorde och lekte lite med degen. Sen gick han och vaktade ugnen när lussekatterna var inne. Han stod och smackade och tittade lystet. Han är ju en värre fika-kung än mamma och pappa tillsammans. Man ser på honom att han älskar att sitta och fika med oss, han myser i fulla drag. Så, när vi dukade upp fika med varma, nybakta lussekatter var han uppe i varv.....sen visade sig att han inte gillade bullarna *hihi* så det fick bli majskrokar istället.
Jag har lanserat en ny blogg: hannassmycken.blogspot.com *rusa in och titta nu*
Jag gör ju en del smycken och bestämde mig för att lägga ut dem på en blogg. Än så länge har jag mest sålt på Rogers jobb och lite på mitt jobb och på en och annan marknad. På fredag ska Roger ta med till jobbet och sälja så det kan hända att en del försvinner då. Så är ni intresserade av något så tveka inte!! Maila mig för prisuppgifter, halsbanden brukar ligga mellan 160-180 kr och armbanden runt 100 kr. Jag har inte skrivit ut priser för att inte skattenissarna inte ska sniffa runt på sidan....*svarta monetas*.
I morgon är det 2½ vecka tills vi åker till Puerto Rico!!! Gissa om vi längtar....
Titta vad han kan *host*
Resultatet
Han och jag somnade inte om förrän efter midnatt så det var en stöknatt till. Mao har jag varit hemma idag också. Men vi har inte varit ensamma.....Roger fick en släng av vinterkräksjukan natten till igår så han har också varit hemma både igår och idag. Igår var det inte mycket med honom dock, han låg mest och sov efter nattens pärs. Idag har han varit betydligt piggare och trodde att han skulle kunna gå till jobbet i morgon eftersom Bemi bara hade febergräns i morse...
Nu i eftermiddag hde febern stigit på Bemi igen till 38.6 så det var alvedon med en gång för att den inte skulle stiga till 40 igen. Bemi har sitt karakteristiska mat-vägrar-humör nu när han är sjuk, stackaren. Men kall gröt går bra.
Jag måste dock gå till jobbet i morgon. På måndag ska vårt nyhetsbrev för december vara klart och skickas till ledningsgruppen för godkännande och på tisdag ska det skickas ut till alla medarbetare. Så jag har lite att göra.... Om det nu inte är så att jag fått Rogers baciller....
Idag har familjen i alla fall bakat lussekatter. Bemi var så nyfiken på vad vi gjorde och lekte lite med degen. Sen gick han och vaktade ugnen när lussekatterna var inne. Han stod och smackade och tittade lystet. Han är ju en värre fika-kung än mamma och pappa tillsammans. Man ser på honom att han älskar att sitta och fika med oss, han myser i fulla drag. Så, när vi dukade upp fika med varma, nybakta lussekatter var han uppe i varv.....sen visade sig att han inte gillade bullarna *hihi* så det fick bli majskrokar istället.
Jag har lanserat en ny blogg: hannassmycken.blogspot.com *rusa in och titta nu*
Jag gör ju en del smycken och bestämde mig för att lägga ut dem på en blogg. Än så länge har jag mest sålt på Rogers jobb och lite på mitt jobb och på en och annan marknad. På fredag ska Roger ta med till jobbet och sälja så det kan hända att en del försvinner då. Så är ni intresserade av något så tveka inte!! Maila mig för prisuppgifter, halsbanden brukar ligga mellan 160-180 kr och armbanden runt 100 kr. Jag har inte skrivit ut priser för att inte skattenissarna inte ska sniffa runt på sidan....*svarta monetas*.
I morgon är det 2½ vecka tills vi åker till Puerto Rico!!! Gissa om vi längtar....
Titta vad han kan *host*
Resultatetlördag 24 november 2007
Städa, tvätta, handla och en promenad
Idag har vi haft en sån där "måste"-dag, dvs en mindre skoj dag men såna dagar måste man också ha....
Vi har plockat undan, städat, veckohandlat och tvättat ett antal maskiner (det blir några i morgon med....). Men vi hann faktiskt med en liten promenad ut med Bemi. Han älskar verkligen att gå ut på promenad och att gå till lekplatsen. Iklädd sin nya overall som mamma muh fyndat för 135 spänn inkl porto på babyboom.nu tog vi en promenad till lekplatsen på området bredvid.
Men det var kallt ute idag så det blev en kort visit innan vi begav oss hem igen. Men Bemi verkade nöjd. I morgon kommer Armins och tvillingarna hit på besök så då går vi nog också ut en sväng. Mamma Muh ska se till att vara bättre påklädd då....
En lite mörk bild men hans smile på denna bilden är så härligt!
Vi har plockat undan, städat, veckohandlat och tvättat ett antal maskiner (det blir några i morgon med....). Men vi hann faktiskt med en liten promenad ut med Bemi. Han älskar verkligen att gå ut på promenad och att gå till lekplatsen. Iklädd sin nya overall som mamma muh fyndat för 135 spänn inkl porto på babyboom.nu tog vi en promenad till lekplatsen på området bredvid.
Men det var kallt ute idag så det blev en kort visit innan vi begav oss hem igen. Men Bemi verkade nöjd. I morgon kommer Armins och tvillingarna hit på besök så då går vi nog också ut en sväng. Mamma Muh ska se till att vara bättre påklädd då....
En lite mörk bild men hans smile på denna bilden är så härligt!onsdag 21 november 2007
Han äter själv
Vi har varit lite....fega eller vad ni vill kalla det med att låta Bemi äta själv. Men igår signalerade han tydligt att han ville äta själv så han fick testa lite grann. Idag bestämde jag mig för att låta honom äta själv från start. Jisses vad han åt!
Jag hade tagit fram kyckling, potatis och sås från frysen och det var poppis. Det var en stor portion men han slevade i sig allt och i en rask takt! Okej, han blev gaaaanska kladdig, ända upp i håret. Men Mamma Muh klarade detta utan att flippa ut *ler*. Sen blev det direkt in på toa och tvätta händer, mun och ja, hela ansiktet....
Jag hade tagit fram kyckling, potatis och sås från frysen och det var poppis. Det var en stor portion men han slevade i sig allt och i en rask takt! Okej, han blev gaaaanska kladdig, ända upp i håret. Men Mamma Muh klarade detta utan att flippa ut *ler*. Sen blev det direkt in på toa och tvätta händer, mun och ja, hela ansiktet....
tisdag 20 november 2007
BVC kontroll
Idag har vi varit på 1½ års kontroll. Det var väl mycket på en gång idag kan man säga. Först hans "data":
Vikt 9935 gram (9365 gram när han var 14 månader)
Längd 78 cm (75 cm när han var 14 månader)
Sen fick han väl godkänt på alla punkter. Han kunde klotterrita, han kunde hämta saker på kommando (låter som jag pratar om en hund) och han kunde bygga torn med 2-3 klossar. Bemi kunde tom lite överkurs och visade att han minsann kan bygga med 5 klossar!!! Och så kan han ju gå obehindrat utan stöd!!!
Det var även läkarkontroll idag. Det är samma läkare som varit med på alla hans kontroller så det känns himla bra. Jag berättade om hans affektkramper i somras och hon blev nog lite orolig eller snarare lite bekymrad att inte en läkare kollade på honom efter hans första kramp. Så vi blev dels rådda att köpa en sådan mask som man har när man ger HLR för att underlätta när vi ger honom andningsstöd om det skulle hända igen. De finns att köpa på apoteket. Och om det skulle hända igen föreslog hon att vi skulle åka in med honom så att en läkare fick kolla honom sasmt dokumentera det. Så det var ju lite intressant info...
Men tack och lov har det inte hänt sedan i somras.
Jag har även pratat med min läkare idag. Jag ska gå upp på kardiologen i morgon och få kört ett EKG som han ska titta på nästa gång han är på mottagningen. Han vill se om han kan öka dosen ytterligare. Han ska även prata med sina kollegor i Lund om ablationen. Jag vet inte riktigt om han menade att han skulle snabba på processen lite och få mig framflyttad i kön eller vad. Han blev i alla fall lite orolig när jag berättade om hur trött jag är. Känns dock skönt att han tar det på allvar. Han är verkligen en superbra läkare.
Nu ska jag in och mysa med mina pojkar!!
Vikt 9935 gram (9365 gram när han var 14 månader)
Längd 78 cm (75 cm när han var 14 månader)
Sen fick han väl godkänt på alla punkter. Han kunde klotterrita, han kunde hämta saker på kommando (låter som jag pratar om en hund) och han kunde bygga torn med 2-3 klossar. Bemi kunde tom lite överkurs och visade att han minsann kan bygga med 5 klossar!!! Och så kan han ju gå obehindrat utan stöd!!!
Det var även läkarkontroll idag. Det är samma läkare som varit med på alla hans kontroller så det känns himla bra. Jag berättade om hans affektkramper i somras och hon blev nog lite orolig eller snarare lite bekymrad att inte en läkare kollade på honom efter hans första kramp. Så vi blev dels rådda att köpa en sådan mask som man har när man ger HLR för att underlätta när vi ger honom andningsstöd om det skulle hända igen. De finns att köpa på apoteket. Och om det skulle hända igen föreslog hon att vi skulle åka in med honom så att en läkare fick kolla honom sasmt dokumentera det. Så det var ju lite intressant info...
Men tack och lov har det inte hänt sedan i somras.
Jag har även pratat med min läkare idag. Jag ska gå upp på kardiologen i morgon och få kört ett EKG som han ska titta på nästa gång han är på mottagningen. Han vill se om han kan öka dosen ytterligare. Han ska även prata med sina kollegor i Lund om ablationen. Jag vet inte riktigt om han menade att han skulle snabba på processen lite och få mig framflyttad i kön eller vad. Han blev i alla fall lite orolig när jag berättade om hur trött jag är. Känns dock skönt att han tar det på allvar. Han är verkligen en superbra läkare.
Nu ska jag in och mysa med mina pojkar!!
måndag 12 november 2007
Mattias måste ha haft hicka
Min läkare, Mattias, måste ha haft hicka när jag skrev inlägget här under. När jag hade skrivit klart och publicerat inlägget ringde han. Och det har hänt en gång innan. Spooky!
Han trodde i alla fall inte att mina bröstsmärtor har med medicinen att göra utan tror att det är någon form av muskelspasm. Om jag besväras mycket av det skulle jag söka min vanliga husläkare. Att jag kände mig svimningsfärdig igår trodde han inte heller hade med medicinen att göra. Nähä....Men jag kände ju likadant när jag låg inlagd på sjukhuset. Men eftersom de då inte kunde se något på övervakningen eller på blodtrycket kunde de ju inte säkerställa att det var medicinen. Men det kunde mycket väl vara någon form av blodtrycksfall jag hade igår.
Jag ska i alla fall öka dosen till 1½ tablett morgon och kväll. Jahapp! Han frågade hur jag allmänt mår och ja, jag har ju mina bra dagar men de är lätträknade. Jag mår förvisso bättre med denna medicinen än med de andra men inte helt bra.
Jag ställer in mig på att jag inte kommer må bra förrän jag är opererad, det är lättast så.
Han trodde i alla fall inte att mina bröstsmärtor har med medicinen att göra utan tror att det är någon form av muskelspasm. Om jag besväras mycket av det skulle jag söka min vanliga husläkare. Att jag kände mig svimningsfärdig igår trodde han inte heller hade med medicinen att göra. Nähä....Men jag kände ju likadant när jag låg inlagd på sjukhuset. Men eftersom de då inte kunde se något på övervakningen eller på blodtrycket kunde de ju inte säkerställa att det var medicinen. Men det kunde mycket väl vara någon form av blodtrycksfall jag hade igår.
Jag ska i alla fall öka dosen till 1½ tablett morgon och kväll. Jahapp! Han frågade hur jag allmänt mår och ja, jag har ju mina bra dagar men de är lätträknade. Jag mår förvisso bättre med denna medicinen än med de andra men inte helt bra.
Jag ställer in mig på att jag inte kommer må bra förrän jag är opererad, det är lättast så.
Biverkningarna gillar mig
Det tycks som om medicinen vill testa alla biverkningar på mig. Igår morse vaknade jag av att jag var yr, allt snurrade. Det går väl över tänkte jag....Efter 15 minuter hade rummet inte slutat snurra och Bemi hade vaknat och ropade på mamma men jag vågade inte stiga upp. Jag fick väcka Roger. Han hämtade Bemi och min tablett, la upp mina ben i höglöge och något av det hjälpte för efter 20 minuter slutade sovrummet att snurra.
Fy sjutton va jag är trött på dessa biverkningar nu. Jag fick ju liknande biverkningar inne på sjukhuset men har inte haft det sedan dess. Bröstsmärtorna kommer och går. Det är inte lika intensivt som det var den där dagen för 2 veckor sedan när jag först kände av det. Min läkare sa att han skulle svara på mina frågor via brev eftersom det måste journalföras men än har det inte kommit något brev. Är så trött på det hela nu...Vill helst få operationen gjord så att jag kan få må normalt igen. Om jag ens minns hur det är att må normalt....
I lördags hade jag noll tålamod med Bemi. Ibland vet jag inte om att jag "mår dåligt" utan det märks mer på att jag inte har tålamod, att jag har noll stubin och är allmänt sur. Om Roger då frågar om jag mår dåligt så jo, visst, hjärtat slår fel och jag är anfådd. Emellanåt känns det som om jag är så van att må dåligt så jag reflekterar inte över det själv. Men gissa om jag får dåligt samvete när jag inte har tålamod med min egen son?! Han som är så go och underbar.
Sitter just nu vid datorn på jobb och är anfådd. Helt normalt. Jag har inte rört mig en millimeter... Känns som om jag sprungit en mil. Fan, jag är 30 år och känner mig ibland som 70-80.
Benjamin är inne i en så intensiv utvecklingsfas just nu. Det går i ett rasande tempo. Han går i stort sett helt obehindrat nu. Han går mer än han kryper, ute som inne. Det är så gulligt att se honom komma traskande mellan rummen på nedanvåningen. Han förstår så mycket mer som man säger till honom och gör saker som man säger till honom. Tex hämta bollen, plocka upp klossen, kan du bygga torn.
Han äter som en häst igen efter att ha haft en ganska dålig matperiod innan han fick höstblåsorna och under tiden som han hade blåsorna. Han har fått tre kindtänder också så han tuggar på ett helt annat sätt.
Han har blivit mer fäst vid sin snutte. Han kan komma traskande med den ibland, främst på kvällarna när han är trött. Det ser så sött ut! Kan ju vara en trygghetsgrej.
Han har varit en hel vecka på dagis utan att ha blivit sjuk!!! *wow* Vet inte när det hände senast! Håller tummar och tår för att han kan klara denna veckan också utan att bli sjuk. Både Roger och jag har en hel del denna veckan. Roger är mitt uppe i sina utvecklingssamtal och har svårt att vara hemma. Det är dessutom hans tur att vara hemma när Bemi blir sjuk nästa gång.
Vad har mer hänt? Inte mycket. Morfar var nere och hälsade på igår. Det tyckte Bemi var skoj och han vet vem morfar är när man säger morfar. Roligt. Sen var vi ute och åt igår och Bemi uppförde sig som en liten prins!! *stolt mamma* Bådar gott för Gran Canaria. *längtar*
Det snöade i helgen och har blivit lite halt. Roger fick sätta på vinterdäcken igår. Jag ska på kurs i Höör på torsdag så ska det fortsätta vara sånt här väder så...
Nu får jag väl jobba lite till....
En bild tagen med morfars kamera igår. Bemi skrattar åt morfar som leker med honom.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


