Flera gånger varje dag när jag tittar på Samuel slår mitt hjärta ett extra slag. Ett extra slag av glädje och förundran över att han är min, att vi till slut fick ett litet mirakel till.
Trots att jag sover kanske 2 timmar i sträck och för det mesta bara 5 timmar totalt per natt räcker det att jag tittar på Samuel och möts av hans blåa stora ögon och underbara leende för att jag ska få ny energi.
Han är det vackraste jag har sett (tillsammans med sin bror). Han är den största gåvan jag kan önska. Eftersom det inte var självklart att vi skulle ha ett barn till är han grädden på moset.
Jag har precis varit inne ich tittat till mitt mirakel. Han sover sött i sin säng och ligger så rofyllt.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar