Gränslös kärlek

Gränslös kärlek - jag trodde bara det var ett uttryck....tills den 26 maj 2006 då jag blev mamma för första gången. Nu vet jag vad gränslös kärlek är - det är vad jag känner för Benjamin. En kärlek som aldrig kommer att ta slut, en kärlek som bara växer sig starkare, en kärlek starkare än allt annat.

Han ligger och sover i sin säng just nu. När jag tittade till honom kunde jag inte låta bli att böja mig ner och lukta lite på honom, han luktar ju så underbart, och ge honom en lätt puss på den mjuka kinden. Han är min och Rogers. Bara vår skatt. Han är resultatet av vår kärlek och ett väldigt önskat barn. Det är just därför som han heter Benjamin, pga namnets betydelse - önskeson.

Vi väntade och längtade i så många år efter vår bebis men det var verkligen värt det. Vi har fått den mest underbara, perfekta bebis som finns. Hans mjuka hud, hans underbara doft, hans lena små fjun på huvudet, hans tindrande busiga ögon, hans lilla söta uppnäsa, hans leende som får alla att smälta, hans små nyfikna fingrar som ska pilla på allt, hans gosiga mage, hans mulliga små lår och hans långa perfekta tår (som han definitivt ärvt av pappa!) - vi älskar varje liten del av honom.

Folk frågar oss hela tiden vem han är lik. Jag börjar tröttna på den frågan. Han är en underbar mix av både Roger och mig. Han har drag från oss båda. Vissa dagar tycker vi han är så lik mig, andra dagar är det Roger upp i dagen. Egentligen borde jag svara alla som frågar Benjamin är lik Benjamin!

Bara en liten kärleksförklaring till min älskade son så här på måndagskvällen.....