Fortfarande skakad

Jag har svårt att bli av med den otäcka bilden av Bemis bleka ansikte, blåa läppar och det blåa runt hans ögon. Bilden dyker upp i mitt inre titt som tätt nu fast jag vet att han mår bra nu. Men det är väl en del av bearbetningen. Och det kommer nog ta tid att smälta.

Dessa affektkramper eller affektanfall drabbar tydligen 5 % av alla barn och typiskt nog skulle vi få ett av dessa 5%s-barn. Så här står det på http://www.vardguiden.se/:

"Barnet skriker besinningslöst, tappar andan, svimmar och får krampaktiga ryckningar. Affektanfall är ingen sjukdom, ett anfall kan vara otäckt men är ofarligt."

Nog för att det var otäckt alltid....Det står även att vissa barn får det ofta, vissa får det väldigt sällan. Vi hoppas på alternativet väldigt sällan! Nu ska vi smälta det hela och försöka lägga det bakom oss. Ett som är säkert är dock att jag kommer att vara ännu mer försiktig med honom och ännu mer hönsig. Igår var en riktig "eye-opener". Jag var så rädd att förlora honom!

Födelsedagen närmar sig
Det är tydligen en kotym att bjuda på kaka när man fyller jämt. Och det nappade jag på. Eftersom jag inte är på jobbet när jag fyller år bestämde jag att bjuda på kaka idag. Det blev morotskaka med philadelphiaglasyr. Vi brukar alltid samla in pengar när någon fyller jämt som jag undrade ju om de gjort det nu till mig också men jag var lite osäker på om det var någon som hade koll på att jag nollar. Visst, någon visste. Men någon sa tom att jag bjöd väl på kaka för att jag snart går på semester *ehhhh?*.

Inte en enda sa grattis eller nåt när jag förklarade att jag fyller år under min semester. Jag sa förvisso inte att jag nollar, jag ska väl inte behöva vara övertydlig?! Visst tyckte de kakan var god men inte ett enda grattis.

Nu känns det knappast så roligt att lägga pengar när någon annan nollar i framtiden. Visst, jag blir "bara" 30 men nolla som nolla.

Något skrivbord har jag inte heller fått. Kanske på fredag, sista dagen på jobbet. Jag börjar nu få en aning ont i handlederna när jag sitter och skriver för det är fel höjd på det bordet jag har idag. Headsetet funkar fortfarande inte....

Det ska bli så otroligt skönt att slippa stället efter fredag. Förhoppningsvis har jag glömt födelsedagsfadäsen till hösten och förhoppningsvis har jag ett skrivbord och fungerande kontor i september.

Nu ska jag mysa med min underbara familj!!