Håll tummarna

Snälla, håll tummarna för att min BIA har kommit idag när jag kommer hem från jobb. Snälla, säg att där ligger en fin liten lapp i brevlådan om att jag har ett paket att hämta på posten/OKQ8.

Jag hade hoppats att den skulle kommit som i fredags så att jag kunde testa den i helgen men näpp. Kanske lika bra det. Företaget där jag beställde mina spiraler ifrån konstrade med en rabatt de hade och ville inte dra ifrån den så jag tog tillbaka min beställning och beställde från USA istället. Men följden av det blev ju att det dröjer lite innan mina spiraler kommer. Men som tur var kommer det med ett paket spiraler när jag hämtar BIAn. Så jag kan testa...

Jag har mängder med projekt på gång som ska bli reality med hjälp av BIA. Om jag orkar (jag är dålig på att fota mina pysselprojekt) ska jag lägga upp bilder...

Vårvädret har kommit, förhoppningsvis för att stanna. Jag har invigt mina eccoskor idag. Me like ecco. Jag skulle dock behöva ett par nya men det får vänta till nästa månad. Det är en kärv månad denna månaden. Kärvare än jag trodde. Kom ju på när alla räkningar var betalda att mitt förbenade busskort också ska betalas.

Jag måste hitta ett nytt jobb som betalar vad jag är värd! Jag är så trött på att ha det kämpigt varje månad, att känna mig som en tjuv när jag köper något nytt för att jag kanske hade kunnat lägga pengarna på något annat, kanske hade kunnat spara dem. Men jag är ju urkass på att spara. Den genen fick inte jag med i paketet i alla fall...

Pratade förresten med min lätt förvirrade läkare på neurologen i tisdags. Jag blev ännu mer förvirrad efter det samtalet och ännu mer säker på att jag inte vill gå till honom i fortsättningen. Jag hade mailat och bett om att få ta ett DNA-prov för att den vägen säkerställa exakt vilken form av sjukdomen jag har. Jag fick en telefontid som i tisdags och han ringer upp och har noll koll på vad jag ville prata med honom om.

Sen har han mage att säga: "Men jag skulle väl inte kalla dig på återbesök med de vaga symptomen du hade?" Ehhh? Har du rätt journal uppe? Hur kan han säga att det inte är något tvivel om vilken sjukdom jag har med de symptomen jag visar upp när jag är där på besök och säga att vi får hålla noggrann koll på mitt hjärta eftersom det var det som ställde till det för mamma. Och sen säga "vaga symptom" några månader senare? Snacka om att jag blev snurrig i bollen.

Dock vet jag ju att jag har sjukdomen, jag ser ju tecken på det hela tiden i min vardag. Det blir inte lättare direkt. Inte svårare heller just nu men jag ser ju "problemen" på ett annat sätt nu när jag accepterar att de är där. Tack och lov kommer ju DNA-provet att visa, svart på vitt att jag har sjukdomen och kanske även vilken form jag har.

Sen hade han mage att efter det här med vaga symptom säga att sjukdomen kan mutera på ev kommande barn som vi skaffar. Men hallå? Bestäm dig! Först antyder du att det inte är säkert att jag har sjukdomen och sen kommer den mutera på kommande barn? Hur kan den göra det om jag inte har sjukdomen? Usch! Nu har han fått igång mig! Jag vet att den kan mutera på kommande barn och det meddelade jag honom också. Lite insatt är jag!

Nu är det fika här. Kan behövas för nu är jag riktigt irriterad på puckot på neurologen! Och på det har jag fått världens hjärtklappning nu....*blä*.