söndag 19 oktober 2008

Flyttat

Så, nu har vi flyttat. Vi lever återigen i ett kaos av lådor, hittar ingenting. Just nu är det Bemis strumpor som är borta. Men jag har några par i tvätten som jag ska slänga in i kväll så klarar vi oss några dagar till.

Det är fruktansvärt rörigt där hemma nu. Källaren ser för hemsk ut och det går knappt att komma fram. Möbler står huller om buller med lådor så det är svårt att organisera något där nere och man vet inte vart man ska börja. Möblerna är liksom i vägen. Men vi måste ta tag i det i helgen eftersom pappa och Gunilla kommer på lördag och ska sova över. En bra orsak till att få tummarna loss och få undan eländet där nere.

En annan stor nackdel är ju att Bemis rum inte är klart. Hans saker är liksom också i vägen över allt. Men förhoppning är att det blir klart när Roger är ledig nästa vecka...*håll tummarna*.

Lampor saknar vi också. Vi har ingen taklampa i sovrummet, ingen i pysselrummet och den i köket har inte kommit upp ännu. Men det måste prioriteras ikväll för det är inte skoj att äta i mörker.

Sen gillar jag inte badrummet. Rättare sagt, jag avskyr badrummet med den trånga duschkabinen. Jag hatar duschkabiner. Känner mig instängd, som i en bur. Plus att den är trång och jag har svårt att tvätta håret i den. Jag försöker förklara det för Roger, att när vi gör vid badrummet vill jag ha en duschvägg eller vanliga duschdörrar som man kan öppna lite mer än dessa små, trånga, jäkla dörrar. Ingen kabin som man måste ta ett kliv upp för att komma in i. Jag höll på att bryta ryggen igår när jag skulle duscha Bemi för han kan ju inte bada längre i sin älskade balja. Vi har ingenstans att ställa den och sedan kunna hälla ut vattnet smidigt som vi kunde innan.

Något positivt då. Det är vårt! Bara vårt! Vi har nära till garaget och bilen när vi har handlat eller ska iväg.

Och det är tyst! Så TYST i huset. Underbart tyst. DET är den största fördelen. Me like tystnad.

Idag ska jag på anställningsintervju på Malmö Stad. Känner mig inte laddad. Vet inte ens om jag vill ha jobbet. Tror inte det innebär mer i lön och tror inte jag får samma fördelar som jag har här, dvs att jag kan jobba hemma när Bemi är sjuk, att jag kan jobba hemma när jag känner mig lite krasslig. Det betyder mycket för ekonomin. Men jag går dit och ser det som en övning i att gå på anställningsintervju.

Just det, vi har inget internet i huset förrän den 1 november. Så det kan bli brist på bilder och uppdateringar här en tid framöver.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar